X-plane

     by Laminar Research    

 

X-plane är en mycket märklig simulator. Den har gjorts av en enda person, Austin Meyer. Hans företag heter Laminar Research, vilket antyder principen för hur hans simulator fungerar. Ideen är att prgrammet räknar på laminärströmning längs bärande ytor och flygkropp och på så sätt får programmet fram lyftkraftens fördelning över planet. Dessutom räknar programmet på planets vikt och friktion mellan luft och plan, etc. På så sätt är man inte bunden till att göra en matematiskt flygmodell för varje plan. Man kan lägga in vilket plan som helst i simulatorn, så räknar den fram hur planet kommer att uppföra sig. Förutsättningen är givetvis att de flygplansdata (vingprofil, motorstyrka etc, etc) man lagt in i simulatorn är så exakta som möjligt.

Allmänt så tycker jag nog att X-plane ger de mest realistiska flygegenskaperna (min egen flygerfarenhet är några års seglegflygande plus att jag spakat olika småflygplan ett antal gånger). När man lättar och kommer upp i lyften så får man precis den där verklighetstrogna känslan av att "glida på luft" ungefär som en båt som planar på vatten. Dessutom har X-plane nog den bästa simuleringen av olika väder hos någon simulator. Man kan ställa in olika siktförhållanden, molnhöjd och molnbas, vindstyrka, temperatur och turbulens. Ställer man t ex in temperatur under noll och nederbörd så får man automatiskt snö, Banorna blir hala och snön driver över banan i vindens riktning. Men inte nog med det, i programmet finns också något som kallas "real weather". Ställer man in detta så hämtar programmet med jämna mellanrum data från en väderdatabas, i vilken all världens väder finns, och ställer sedan in det väder som just för tillfället råder på den plats där man är (förutsättningen är att man är uppkopplad på Internet -- dessutom krävs att man laddar hem ett gratisprogram).

Från början var inte grafiken i X-Plane så imponerande, men i den senaste verisionen har den förbättrats avsevärt. Större vägar, järnvägar och kraftledningar finns inlagda i de senaste versionerna av X-Plane. och på låg höjd ser man hur bilar, bussar etc kör på vägarna. Instrumentbrädan i MD-80:n nedan har jag själv gjort i PlaneMaker. Resultatet blir faktiskt ganska bra, om jag får säga det själv. Jag har försökt göra instrumenteringen så lik en DC-9:a som möjligt, eftersom de moderna instrumenten i en MD-80 inte är lika roliga -- tycker jag (MD-80 är en modernare version av DC-9). Det är för automatiserat. Jag föredrar att uppleva hur det var att spaka ett passagerarplan när man fick göra mer manuellt än idag (på den tid när män fortfarande var män).


Inflygning mot bana 12 på Alta i Nordnorge -- sett från flightdeck på en MD-80.

X-plane består av flera delprogram. Själva simulatorn heter X-plane och senaste versionen (i skrivande stund -- 10/8 2002) heter 6.25. Austin Meyer är mycket aktiv och det kommer nya versioner hela tiden (tidvis en per vecka). Dessutom får kunderna bestämma vad de vill ha för finesser. Vill jag t ex att det skall bli en rökpuff när hjulen slår i banan vid landning (precis som i verkligheten), ja då är det bara att maila Austin och så småningom så kommer en version med detta.

Ytterligare program som ingår är World-Maker, Plane-Maker och Part-Maker.

I World-Maker kan man själv förbättra landskap, flygfält och navigeringshjälpmedel. Man kan t o m göra egna byggnader, t ex Kaknästornet och Stockholms Slott och man kan göra en flygplats in i minsta detalj med alla byggnader, taxibanor etc. Det landskap som följer med X-plane är inte säkrskilt detaljerat, men på nätet (på X-planes hemsida finns massor med länkar) kan man hitta databaser med förbättringar som gjorts av entusiaster.

Själv har jag bl a gjort en del flygplatser i Nordnorge (Alta, Tromsö, Bardufoss och Evenes). Landningsbanor, taxibanor etc är exakt som i verkligheten. Även inflygningshjälpmedel (olika typer av radiofyrar etc) är helt korrekta. Självklart har jag också jobbat en del på att göra Arlanda realistiskt. Detta kan man sedan lägga ut på nätet på speciella siter (se mina flygsimulatorlänkar), så att alla får tillgång till allt som görs. I bilderna nedan visar jag hur det ser ut runt Alta, en intressant flygplats, på grund av den svåra inflygningen till bana 30.

I Plane-Maker kan man göra egna plan till X-plane. Där kan man specificera det mesta, inkluderande propellerbladens olika parametrar. Man kan även testa egna flygplanskonstruktioner. Man kan också göra detaljerade instrumentbrädor som stämmer överens med originalets instrumentbräda.

I Part-Maker kan man göra egna vingprofiler, eller lägga in profiler som inte ingår i X-plane, men som behövs för ett plan man vill flyga i simulatorn.

Jag har använt PlaneMaker för att göra den MD-80 som visas på bilderna. Dvs jag har inte gjort den från scratch, utan har laddat hem en MD-80 som någon annan gjort. Sedan har jag förbättrat flygegenskaperna (mer realistiska), instrumenteringen, "målat" planet i SAS-färger etc, etc. Det går åt många timmer till sådant.


Utsikt i skymning över det dramatiska fjordlandskapet i norra Norge sett från min egen hopsnickrade MD-80.

Tack vare att simulatorn inte bygger på matematiska modeller av ett visst flygplan, kan man som sagt flyga vilka plan som helst. X-plane är som en hel värld tack vare detta. Där finns alla typer av plan, från små experimentplan, vanliga civila småplan, militära plan, både gamla och nya, ända till de största trafikflygplan som jumbojet etc. Man kan starta sitt segelplan genom att man bogseras upp av ett motorplan. Föredrar man winschstart går det också bra. Man kan också ställa in termik, hur stark denna skall vara etc, så att man kan uppleva segelflygningens alla aspekter. Man kan också landa på hangarfartyg och till skillnad från de flesta simulatorer där detta ingår, så rullar och stampar hangarfartygen i sjön (givetvis kan man ställa in våghöjden) och rör sig dessutom framåt så att man precis som i verkligheten måste ta hänsyn till detta. Inte nog med att man kan flyga alla möjliga vanliga plan, det finns även helikoptrar i X-plane och många anser X-plane vara den kanske mest realistiska (och därmed svårflugna) helikoptersimulatorn. Den som gillar rymdfärder kan också flyga rymdfärjan och uppleva återinträdet i atmosfären samt glidflygningen till banan och landingen där. Detta tar många timmar. Man kan till och med flyga omkring på Mars (krävs mycket hög fart och därmed specialbyggda flygplan, för att vingarna skall bära i den tunna atmosfären).


På väg in mot bana 12 på Alta i Nordnorge. Observera att flaps och slats delvis är ute (de senare på vingens framkant).

Man skulle kunna säga hur mycket som helst om X-plane. Där finns som sagt tiotusentals navigeringshjälpmedel (NDB, VOR, ILS etc). Har man tillgång till riktiga flygkartor blir det hela mycket realistiskt. De olika radiofyrarnas etc frekvenser stämmer med verkligheten och man kan även lyssna på deras morsesignaler (precis som i verkligheten), vilket man bör göra för att vara säker på att man ställt in rätt fyr. Saknas några fyrar kan man enkelt lä,gga till dem genom WorldMaker.


Under inbromsning på bana 12 Alta i Nordnorge. Observera att spoilers (luftbromsar) har kommit upp för att hindra att planet studsar upp igen efter touch down. Detta sker automatiskt på moderna plan,

I X-plane så ingår ATC, dvs air traffic control. Man gör en färdplan, får starttillstånd etc och dirigeras av trafikledningen under färd och inför landing. Under hela flygningen hör man också radiotrafik med andra plan. Skall man säga något negativt så är det möjligen att rösterna genereras genom artificiellt tal, med allt vad det innebär av dålig kvalitet plus att det blir samma röst hela tiden. Men allteftersom programmen för artificiellt tal blir bättre kommer givetvis realismen att öka här. Att Austin valt detta system har fördelen att det som sägs kan bli mycket mer varierat, eftersom det inte behöver bygga på förinspelade röster.

Det mest anmärkningsvärda är kanske att en enda person ligger bakom denna avancerade simulator. Jag skulle gissa att hundratals programmerare arbetat med Microsoft Flight Simulator, men det är uppenbart inte säkert att ett program blir bra bara för att många programmerare varit med. Dessutom tycker jag det är dåligt att Microsoft inte orkat göra en version för Macintosh, vilket Austin Meyer gjort alldeles ensam (X-Plane finns för både Macintosh och PC och kommer snart i en betaversion för Linux). Det får mig att tänka på Unix, det förmodligen bästa operativsystem som finns, ursprungligen skapat av en enda person, och jämföra det med Windows (vilken version som helst), där tiotusentals programmerare varit involverade och som väl knappast kan sägas vara ett riktigt bra operativsystem.

X-plane kan inte köpas i affärer (fast det verkar inte helt sant) utan beställs från Laminar Research på X-planes hemsida. Priset varierar, beroende på Austins humör, och när jag köpte det för några år sedan kostade det nästan 200 USD, dvs ca 1800 kronor. Efter att jag beställt det och betalat via kreditkort, fick jag det tre dagar senare via DHL. Frakten kostade då 30 USD. Det kallar jag snabbt. Just nu kostar version 6 av X-Plane 59,99 USD och då ingår bara USA. Sedan kan man köpa till Europa/Island, Canada/Mexico och Australien/Japan för 19,99 USD styck (totalt 3 CD-skivor). De program som hör till X-Plane plus USA kommer på en CD-skiva. Vill man ha alla CD-skivorna (4 st) får man rabatt och då går hela kalaset på ca 110 USD plus 30 USD i frakt om man bor i Sverige. Sedan tillkommer tull, och det blir ytterligare några hundralappar. Så det är ju inte helt billigt, speciellt inte just nu med tanke på den höga dollarkursen.

Många flygsimulatorer kräver oerhört mycket av datorerna. Man måste ha en mycket kraftfull och snabb dator, med mycket RAM (själv har jag 640 MB i min Mac G4 400 MHz och över en 1 Gb RAM på min AMD XP 1900+ PC) och en stor hårddisk (många flygsimulatorer tar stor plats på hårddisken -- ofta flera gigabyte). Dessutom krävs något av de senaste grafikkorten (senaste ATI Radeon eller GeForce 3 eller 4). Fly II, som kom ganska nyligen, är helt omöjligt att köra på min Mac även om jag ställer in den lägsra grafikkvaliteten så att man inte ser några byggnader etc (det blir en slide show med 6 bilder i sekunden -- helt omöjligt att flyga när det går så segt). X-Plane är ett undantag från regeln och ger normalt mycket bra frame rates, även om man ställer in hög grafikkvalitet. Austin Meyer har lyckats optimera X-Plane så att programmet flyter förvånansvärt bra.

Numera flyger jag mest X-Plane på min PC, eftersom den är kraftfullare än min Mac (den senare är ju två år vid det här laget) och ger bättre frame rates plus att jag där får antialiasing och slipper taggigheten i horisont etc. Men eftersom jag har mina två datorer i ett nätverk, kan man flyga tillsammans. En kan t ex flyga bogserplanet som drar upp segelplanet etc. Eller man kan flyga rote. Man kan också låta den ena datorn vara instruktörsstation och hitta på elaka problem åt den som flyger, t ex motorstopp i starten eller att man inte får ut flapsen när man skall landa.

Jo, en sista sak, X-plane ger oanade möjligheter att koppla kringutrustning till simulatorn. Det finns t ex en stol, som ansluts till datorns serieutgång och som rör sig genom tryckluftsstyrning. Den heter Rock-N-Ride och kostar ca 1200 USD. Den lutar allt eftersom man flyger och höjer realismen betydligt säger de som testat den. Och det finns mycket, mycket mer utrustning man kan koppla till X-plane. Den intresserade läsaren kan läsa mer om detta på X-planes hemsida.

 

X-planes hemsida

Tillbaka till Flygsimulatorer

(flygplan, landskap etc kan laddas hem från Avsim, Microwings och X-Planes ftp-site. Länk till de förstnämnda finns på min inledningssida om flygsimulatorer. Adressen till X-Planes server för nedladdning (obs -- superseg) är ftp://ftp.x-plane.com/)