"Det är synd att 99 % av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"Ju längre ett samhälle
kommer från sanningen,
desto mer kommer detta
samhälle att hata dem
som säger sanningen"
(George Orwell)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

"För att komma till flodens
källa måste man simma
mot strömmen."
(Stanislaw Jerzy Lec)

"Jag noterar att alla de
människor, som är för
abort, redan är födda."
(Ronald Reagan)

Senast ändrad: 2010 03 26 09:13

Ett talande exempel

I början av 1970-talet rymde de bästa datorminnena ca 0,52 bitar/mm3. En etta eller nolla[1] behövde således ca 2 mm3 lagringsutrymme. Tio år senare var man uppe i ca 42 000 bitar/mm3, dvs 80 000 gångers kapacitetsökning. Imponerande, eller hur? Sedan dess har det skett en enorm ökning av datorers minneskapacitet. Den dator jag skriver detta på har t ex över en gigabyte arbetsminne, något som ingen kunde drömma om för 20 år sedan. Detta är emellertid inte mycket att komma med jämfört med naturens eget "datorminne", DNA, som har en kapacitet på 2·1018 bitar/mm3, dvs ungefär en biljon gånger större lagringstäthet än det bästa människan hittills lyckats åstadkomma. För att läsaren skall förstå hur mycket 1018 bitar är, kan nämnas att detta ungefär svarar mot den totala information som finns lagrad i alla världens böcker.[2] Hade vi tillgång till DNA-minnen i stället för CD-ROM, skulle således allt mänskligt vetande rymmas i några procent av ett knappnålshuvud. Även en relativt enkel cell rymmer en oerhörd mängd information. DNA:t hos den nyttiga tarmbakterien Escherichia coli (E coli) innehåller t ex ungefär lika mycket information som en faktabok på ca 800 tättskrivna sidor.


Ett s k ferritkärnminne från 1970-talets datorer. Denna typ av minne kunde lagra ca 0,5 bitar per kubikmillimeter. Varje "ring" kan lagra en etta eller nolla.

Informationsflödet i en människokropp är förbluffande. När E Coli som väger ca 10-13 g (en tio biljontedels gram) förökar sig genom delning, sker avläsningen av DNA-koden med hastigheten 106 (1 miljon) bitar/sekund. Varje dag bildas i genomsnitt 20 miljarder nya E Coli-bakterier i en människas tarm, vilket leder till ett närmast obegripligt informationsflöde i våra kanske minst beundrade kroppsdelar. Från våra ögon flyter en ständig ström av information till hjärnan. Antar vi en bildhastighet av 14 bilder/sekund, blir informationsflödet från våra ögon ca 1010 (10 miljarder) bitar/sekund. Man har uppskattat att det totala, omedvetna informationsflödet i en människokropp (celldelningar, nervimpulser etc) är av den ofattbara storleksordningen 4·1019 bitar/sekund, dvs 40 gånger den samlade informationen i alla världens böcker varje sekund! [3]

Sedan många år tillbaka pågår bl a i USA forskning för att utröna om det finns utomjordiskt liv. Man lyssnar med stora radioteleskop efter radiosignaler från eventuella andra civilisationer i kosmos[4]. Än så länge har man bara tagit emot brus. Skulle man emellertid en vacker dag registrera en signal som innehåller någon form av struktur, t ex någon morseliknande signal, menar man att detta vore ett definitivt bevis på existensen av utomjordisk intelligens. Minsta lilla gnutta information utifrån rymden tolkas således som ett avgörande bevis på en intelligent upphovsman. Hur kan det då komma sig, att den oerhört stora mängd information som existerar i levande celler, inte tolkas som bevis på en intelligent upphovsman?!

Om de forskare som idag vänder sina blickar ut mot kosmos för att upptäcka tecken på utomjordisk intelligens i stället riktade sina instrument inåt — mot livets innersta byggstenar — och om de dessutom vore ärliga och konsekventa, så skulle de i livet självt finna otvetydiga indicier på ett övermänskligt, skapande intellekt i universum, ett intellekt som vida överträffar allt vi kunnat föreställa oss.

Samtidigt som vi skrattar åt hur forskarna på Galileis tid, för att slippa överge det dåvarande paradigmet, menade att teleskopet bara fungerade nere på jorden, gör vi oss tydligen själva skyldiga till precis samma fel. När det passar, ja då utgör existensen av information ett absolut bevis på intelligent ursprung, men när det inte passar, ja då kan vi ha hur mycket information som helst utan någon bakomliggande intelligens. Letandet efter information som tecken på intelligens fungerar således bara ute i universum. Nere på jorden säger oss existensen av information uppenbarligen ingenting. I det här fallet har vi således, till skillnad från Galileis teleskop, ett instrument som enbart fungerar ute i kosmos men inte på jorden.

Visar inte ovanstående med all önskvärd tydlighet på att människans grundproblem inte är att hon inte kan tro på en Skapare utan att hon inte vill tro på en Skapare, eller som profeten Jesaja uttrycker det när han sammanfattar människans situation:

Vi gick alla vilse som får, var och en av oss ville vandra sin egen väg... (Jes 53:6)

Tillbaka till Vetenskap och tro.

Du kan läsa mer om vetenskap och tro i:
Reduktionismen, hur lätt är den inte att missbruka!


[1] Informationsmängd mäts i bitar. I datorer lagras och behandlas information i form av ettor och nollor. En etta eller en nolla utgör en bit (binary digit). Åtta bitar utgör tillsammans en byte. Som läsaren säkert känner till mäts lagringsförmåga hos hårddiskar etc i megabyte eller gigabyte (miljoner eller miljarder bytes). Skrivsättet10n (uttalas "10 upphöjt till n"), som förekommer i det följande, betyder en etta följd av n st nollor, t ex 102 = 100 och 106 = 1 000 000.
[2] Detta motsvarar ca 625 miljarder böcker. Antar man att varje bok är 1,5 cm tjock blir tjockleken av dessa böcker sammanlagt ca 235 gånger jordens omkrets.
[3] Den senare uppgiften är hämtad från artikeln "Das menschliche Gedächtnis als Informationsspeicher" av E Schäfer från tidskriften Elektronische Rundschau14 (1960), sid 79-84.
[4] Hittills har man enbart i USA satsat över 100 miljoner dollar på sådana projekt. En upprörd senator hade följande cyniska kommentar, "I stället för att slänga ut 100 miljoner dollar på att leta efter intelligent liv i kosmos borde man satsa pengarna på att leta efter intelligent liv i Washington".
© Krister Renard