"Det är lätt att förlåta ett
barn som fruktar mörkret.
Den verkliga tragedin är
en vuxen som fruktar ljuset."
(Platon)
"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)
"För att komma till flodens
källa måste man simma
mot strömmen."
(Stanislaw Jerzy Lec)
Striden mellan materialister/evolutionister och kristna skapelsetroende förs på helt olika villkor. Medan de kristna koncentrerar all sin kraft på att angripa den ateistiska världsbildens konsekvenser, t ex abort, homosexualitet, sex före äktenskapet, familjens upplösning, new age etc, attackerar ateisterna kristendomens själva fundament skapelsen. De vet att får man grunden hos en fästning att vackla, ja då faller snart hela fästningen.

I och för sig är de ovan uppräknade företeelserna oförenliga med Bibeln och därmed med den kristna tron, men de är å andra sidan naturliga konsekvenser av ateismens grundläggande världsbild. Är människan bara resultatet av naturens blinda lotteri, ja då finns inget rätt eller fel. Utgår man från evolutionens grymma kamp för tillvaron, där sjuka och skadade individer soreteras bort (allt för att skapa ett bättre släkte), ja då ligger det nära till hands med både abort, euthanasi (s k barnhärighetsmord av sjuka) och dödshjälp åt de gamla (dvs ättestupan återupprättad).
Ovanstående bild är mycket adekvat. När man på medeltiden belägrade borgar, var underminering en mycket effektiv metod för att ta sig in i borgen. Man grävde en tunnel fram till ett av borgens torn. Tunneln stöttades upp av trästöttor. När hela borgen vilade på trästöttorna, tände man eld på dessa och övergav tunneln. Så småningom kollapsade tunneln och hela tornet och delar av muren rasade samman. Effektivt! Jag minns när jag var liten, och läste spännande böcker om riddare, att jag hade svårt att förstå vad det kunde vara för nytta med en vallgrav som var kanske 5 meter bred eller så. Det verkade ju inte vara något större hinder. Huvudändamålet med vallgraven var emellertid inte att hindra angripare att ta sig över den, utan i stället att hindra angripare att gräva tunnlar fram till muren. Tanken var att när en eventuell tunneln nådde fram till vallgraven, så skulle den översvämmas och alla i den drunkna. Vallgraven skulle således vara djup, men behövde inte vara bred. Den andra metoden för att hindra underminering av muren, förutom vallgrav, var att bygga borgen direkt på berggrunden, vilket ibland gjordes. En bra bild på kristen tro. Jesus talar ju om att bygga huset på klippan och inte på lösan sand.
Till dig som är kristen och läser detta vill jag, för att du inte skall missförstå mig, säga att det är helt rätt att stå upp för den kristna moralen och sanningen. Det gäller bara att ha rätt prioriteringar. Som kristen har man en kallelse och det är viktigt att följa den kallelsen utan att ifrågasätta andras kallelse. Ibland förekommer det att kristna som strider mot omoral här i världen ser ner på de kristna som arbetar med frågor som tro/vetande och skapelse/evolution, och betraktar detta som mindre andligt. Alla goda krafter behövs emellertid och det är absolut nödvändigt att kristenheten inte lägger ned tron på en allsmäktig Skapare.
Ateismens angrepp på på tron att det bakom universum finns en intelligent Skapare, som i skapelsen lagt både mening och mål, är en av de viktigaste orsakerna till att alltfler i västvärlden lämnar kristendomen. Angreppet har således varit oerhört effektivt. De kristna som försökt harmoniera evolutionen med sin kristna tro, riskerar att på sikt tappa tron både på en god Gud och att denne Gud verkligen skulle ingripa för att hela sjuka och hjälpa de lidande (diskuteras i kommande avsnitt).
Jag tror det är viktigt att kristenheten inser var striden står. Visst kan man diskutera ateismens konsekvenser, men sannolikheten att ateisten skall ändra åsikt när det t ex gäller abort och samtidigt hålla kvar vid sin ateism är ganska liten. En konsekvent evolutionstro leder knappast till någon större respekt för livet. Om däremot ateisten finner att hans eller hennes världsbild inte håller och blir kristen, ja då kommer han eller hon automatiskt att ändra åsikt också när det gäller moraliska och etiska frågor. Som kristen har man ju en helt annan syn på t ex livets okränkbarhet än vad en evolutionist har (åtminstone om denne verkligen drar ut konsekvenserna av sin världsbild). Så låt oss kristna rikta om kanonerna lite grand och börja skjuta på själva grunden för ateismen evolutionen!
Tillbaka till Det kristna skapelsescenariot
Du kan läsa mer om skapelsescenariot i:
Darwinismen, en teori i tiden