"Det är synd att 99 % av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"Ju längre ett samhälle
kommer från sanningen,
desto mer kommer detta
samhälle att hata dem
som säger sanningen"
(George Orwell)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

"För att komma till flodens
källa måste man simma
mot strömmen."
(Stanislaw Jerzy Lec)

"Jag noterar att alla de
människor, som är för
abort, redan är födda."
(Ronald Reagan)

Senast ändrad: 2010 01 14 15:42

Evolution och kristen tro — går dessa att förena?

Extrema materialister har ofta använt darwinismen som ett argument mot tron. Samtidigt har andra, både troende och icke troende, menat att man mycket väl kan förena tron på Gud med Darwins teori. Gud har helt enkelt valt att skapa genom evolutionens slumpmekanismer. Vad man då har förbisett är att frågan om skapelse-evolution inte primärt handlar om Guds existens utan om Guds natur. Hurudan är Gud? Vem är Gud? Är Gud god eller ond? Visst är det teoretiskt möjligt att någon övernaturlig makt skulle kunna valt att skapa via evolutionens grymma mekanismer, men knappast den Gud som uppenbaras i Bibeln.

Charles Darwin diskuterar i ett sammanhang parasitstekeln Ichneumon, vilken bedövar andra insekters larver och sedan lägger sina ägg i dem. När parasitlarverna kläcks, äter de upp den fortfarande levande "värden" inifrån. Darwin uttryckte sin avsky för detta grymma tillvägagångssätt.

Jag kan inte övertyga mig själv om att en välmenande och allsmäktig gud medvetet skulle ha skapat parasitstekeln med den uttryckliga avsikten att livnära sig inuti de levande larvkropparna.[1]

En släkting sa en gång ungefär så här till mig, "Det förstår du väl att det inte kan finnas någon god Gud. Titta bara hur det ser ut i naturen. Det är ett enda oavbrutet slaktande, dödande, sönderslitande och ätande. Allt går ut på den starkares överlevnad. Äta eller ätas. Döda eller dödas. I ena ändan sugs köttslamsor och blod in och i den andra ändan sprutar avföring ut. Det är hela sanningen om tillvaron"

Många evolutionister blir upprörda när någon talar om "den starkares överlevnad"[2] och menar, i ett tappert försök att skönmåla det darwinistiska perspektivets fasansfulla konsekvenser, att ett sådant uttalande är en missuppfattning. Ibland råkar emellertid biologerna "försäga" sig. I DN den 4/3 1996 fanns t ex en artikel om den fruktade "mördarsnigeln" som på grund av den stränga vintern hade drabbats av massdöd. I artikeln kunde man läsa följande:

"Vintern är en riktig flaskhals för djuren. De dör i massor. Det må låta grymt, men det är faktiskt så naturen har planerat att det ska vara. De svaga går under och de starka för arten vidare", säger Gunnar Johansson, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm.

Darwin själv skrev att evolutionen består av "små följdverkningar av en stor allmän lag, som leder till ett framåtskridande för alla organismer — den lag nämligen som säger till allt liv: föröka er, förändra er, låt de starkaste överleva och de svagaste dö."[3] Adolf Hitler, som väl knappast kan kallas kristen (dagens understatement), insåg ändå att kristendom och evolution var oförenliga. I ett av sina bordssamtal sade han:

Om vi inte respekterade naturens lagar och utövade den starkares rätt, skulle en vacker dag de vilda djuren åter börja äta upp oss. ...Det är kampen som får eliten att ständigt förnyas. Urvalets lagar gör denna oupphörliga kamp berättigad genom att se till att de bäst anpassade får överleva. Kristendomen är ett uppror mot naturlagarna, en protest mot naturen.

Det ligger mer i Hitlers uttalande än vad han kanske själv insåg. Enligt Bibeln är skapelsen fallen och perverterad på grund av den synd och ondska som gjorde sitt intåg i världen vid syndafallet. Bibeln talar om att skapelsen, både som helhet och när det gäller varje mänsklig individ, skall upprättas igen. Kristendomen är sannerligen en protest mot evolutionens grymma mekanismer.

Den Gud som uppenbaras i Bibeln är, som jag ser det, helt oförenlig med darwinismen. Att en oändligt kärleksfull, god och medkännande Gud skulle valt att skapa på detta fruktansvärda och grymma sätt är för mig en omöjligt tanke. Att han t ex skulle skapat parasiter, eller tillåtit sådana att utvecklas, som äter upp djur och ibland människor inifrån på de mest vidriga sätt, är helt uteslutet. Jag såg för några år sedan ett TV-program om en liten sydamerikansk pojke som drabbats av en fruktansvärd parasitsjukdom. Underkäken och en stor del av ansiktet var helt bortfrätt. Det är svårt att tro att den Jesus som sa, "Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de" (Mark 10:14), skulle valt att skapa genom ett oändligt lidande, som bland annat drabbar miljoner och åter miljoner av de barn han sade sig älska. Bibeln är mycket klar över att sjukdom och död är som cancersvulster på den ursprungligen goda skapelsen. "Livets Gud" skulle knappast ha valt att skapa genom "dödens mekanismer".[4] En forskare vid namn David Hull beskrev en gång evolutionens Gud på följande sätt; "Vem än den Gud är, som vi kan ana från evolutionsteorin och fakta från livets historia, så är han inte protestanternas Gud av "förstör inte". Han är inte heller en kärleksfull Gud som bryr sig om sina skapelser. Han är inte ens den imponerande Gud som porträtteras i Job. [Evolutionens] Gud är vårdslös, slösaktig, likgiltig, närmast djävulsk. Han är absolut inte den slags Gud som någon skulle känna sig benägen att be till."

I Apostlagärningarna 10:38 läser vi att Jesus från Nasaret "...vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld". Den Jesus som uppenbaras i Evangelierna är enbart god. Han botade sjukdomar, lindrade människors plågor och visade kärlek till alla som kom i hans väg. Enligt Johannes 14:9, där Jesus säger "Den som har sett mig har sett Fadern", är Guds natur likadan som Jesu natur. Om någon högre makt skapat genom en grym evolution, kan denna makt således omöjligen vara lika med den Gud som uppenbaras i Bibeln.

Ander Gärdeborn skriver i Genesis, nr 4/97 sidan 7, följande:

Tänk er en gud som skapat människan genom en årmiljoner lång kedja av dödande, ätande, konkurrens och utslagning av de svagaste. Vi får en blodtörstig gud. När sedan samme gud sätter sina fötter här på jorden (som Jesus) och uppmanar oss till kärlek och omsorg om de svaga, så blir han även schizofren. Varför skall jag plötsligt ta hand om den svage, när hela min existens som art beror på att jag tidigare slagit ihjäl honom? Och inte nog med detta. Samme gud påstår att döden är ett resultat av människans synd. Men hur kan den vara det? Döden har ju funnits på jorden i miljoner år innan människan trädde in på scenen. Gud blir alltså även en lurendrejare. Och varför dör Jesus på ett kors? Gör Han det för att rädda oss från döden som ju bara är Guds egen metod att skapa oss? Plötsligt är Gud också inkonsekvent. Och vem vill tillbedja och ge sitt liv till en blodtörstig, schizofren och inkonsekvent lurendrejare?

Förutom att Guds natur är oförenlig med parasitsteklar, aidsvirus och den blodiga kampen för överlevnad, finns det enligt min mening ytterligare två bibliska argument som talar emot att Gud skapade genom en evolution.

1. I den ursprungliga skapelsen fanns inga köttätare (1Mos 1:29-30). Först efter syndafloden börjar djur och människor att äta kött.
2. I den ursprungliga skapelsen fanns ingen död. Först i den fallna skapelsen, efter det att ondskan gjort sin entré, kommer döden in i världen.

Utan död och köttätare kan knappast evolutionen fungera. Är darwinismen sann, visar ovanstående argumentering att Gud omöjligen kan vara den Gud som uppenbaras i Bibeln. Då är inte kristendomen en sann, utan en falsk religion, eftersom den utgår från och bygger på en falsk urkund.

Tillbaka till Det kristna skapelsescenariot
Tillbaka till avsnittet "Om vetenskapens glada amatörer"

Du kan läsa mer om skapelsescenariot i:
Evolution och etik


[1] Den Själviska Genen av Richard Dawkins, Prisma, 1992, sid 317.
[2] Uttrycket "den starkares överlevnad" innebär inte att den som har mest muskler och som är störst, överlever, utan skall tolkas som den "bäst anpassades" överlevnad.
[3] Charles Darwin, Om arternas uppkomst, Natur och Kultur, 1994, sid 187. Det finns ingen logisk anledning varför detta inte också skulle gälla människan. Dvs låt de starkaste överleva och de svagaste dö.
[4] Om Gud skapat genom darwinismens grymma mekanismer, vore han inte bara ond utan dessutom motsägelsefull. Hur skulle evolutionens "heliga" princip, enligt vilken den starkare överlever på den svagares bekostnad, kunna förenas med Jesu omsorg om de svaga och sjuka.
© Krister Renard