"Det är lätt att förlåta ett
barn som fruktar mörkret.
Den verkliga tragedin är
en vuxen som fruktar ljuset."
(Platon)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"För att komma till flodens
källa måste man simma
mot strömmen."
(Stanislaw Jerzy Lec)

Ska vi tillåta intelligent design i skolan?

2005-10-04

I Sverige har vi inte ett lika påträngande problem med intelligent design, ID, som man har i USA men vi tillåter religiösa friskolor och jag undrar inte utan oro hur undervisningen om dessa ting går till i dessa, skriver Börje Ekstig.

I USA uppbär kreationism och dess moderna utlöpare Intelligent Design (ID) omfattande uppmärksamhet. Just nu har frågan åter ställts på sin spets när frågan om huruvida ID ska få utgöra ett inslag i undervisning i naturvetenskap tas upp till rättslig prövning.

Jag vill i detta inlägg försöka ge en översikt av vad det rör sig om så att vi svenskar, inte minst lärare, kan ta ställning till argumenten och jag väljer här att begränsa min framställning till att diskutera de uppfattningar som etablerade vetenskapliga forskare uttrycker.

De ting vi tillverkar, artefakter, gör vi för ett visst ändamål medan naturliga föremål självklart inte kan kopplas till ändamål. Men hur är det med levande organismer? Denna fråga fick en uppmärksammad belysning av engelsmannen William Paley i början av 1800-talet, alltså långt före Darwins förklaring av evolutionen genom naturligt urval. Paley beskriver att han när han promenerar på en hed råkar stöta till en sten. Om han nu tillfrågas om hur stenen hamnat där kan han säga att den nog legat där i alla tider. Men om han i stället fann en klocka på marken så skulle slutsatsen bli en helt annan. Den är sammansatt av ett stort antal delar för ett visst ändamål, att visa tiden. Dessa delar fungerar bara tillsammans, en halv klocka fungerar inte. Därför måste klockan vara skapad av en konstruktör, en designer.

Så långt kan vi följa Paley. Men nu går han vidare. Han påvisar att naturen består av ett stort antal ting som är mycket mer intrikata än en klocka. Ögat t ex har stora likheter med en kikare. Både ögat och kikaren har linser för att ljuset ska ge en avbildning. Men i vatten måste linsen vara rundare. Och fiskar har, fantastiskt nog, just sådana runda linser, rundare än landdjurs. Vilket tydligare bevis på avsiktlig konstruktion kan det finnas, som Paley frågade sig.

Richard Dawkins ägnar sin bok Den blinde urmakaren åt att påvisa överlägsenheten i Darwins sätt att förklara den levande naturens intrikata "konstruktioner".

Men Paley spökar fortfarande. Först och främst går han igen hos dem som håller fast vid bibelns skapelseberättelse, kreationisterna. Men det finns också de som inte ser sig behöva hålla fast vid alla detaljerna i skapelseberättelsen. Kvar är kärnan, att det måste finnas en designer som tänkt ut alltihop i förväg och format världen och levande organismer efter en intelligent plan. Anhängare av ID hävdar med stark känslomässig inlevelse att Darwins teori omöjligen kan förklara alla de former och egenskaper som levande organismer uppvisar.

Tidskriften Natural History Magazine tar upp debatten om ID i aprilnumret 2002 i vilket man återfinner inlägg från såväl förespråkare som kritiker av ID på akademisk nivå. Jag återger här ett smakprov av inläggen.

En professor i biologi, Michael J. Behe, frågar sig om Darwins teori verkligen kan svara för den anslående komplexiteten på den molekylära nivån som den moderna vetenskapen just har börjat kartlägga. Vissa sådana system tycks, som denne förespråkare hävdar, vara mycket svåra att forma med successiva förändringar. Han kallar dem irreducerbart komplexa, ett begrepp som han illustrerar med en musfälla. En sådan består av ett antal komponenter, en träplatta, en bygel, en fjäder och en utlösare. Alla dessa delar måste finnas för att musfällan ska fungera. Enbart träplattan fångar ingen mus. Musfällan måste vara komplett redan från början. Dess komplexitet kan inte reduceras. Men grundkonstruktionen kan förbättras genom urval.

Behe menar att biologiska system är irreducerbart komplexa och att de utgör en central utmaning för den darwinistiska teorin. Han nämner ett flertal exempel. Ett sådant är hur proteiner, var och en med sin specifika uppgift, kan ta sig till sina bestämda platser i en cell. Om bara en av dem inte lyckas med detta kommer cellen inte att fungera. En kritiker av detta resonemang anför att Behes eget exempel avslöjar felet i hans resonemang. Delar av en musfälla kan visst fungera, som pappersvikt, som pappersklämma, som fiskkrok och så vidare, alltså för andra, men användbara funktioner. Vetenskapen kan beskriva precis hur en cell kan ha blivit till från början. Intelligent design tillämpad på biokemi misslyckas, inte för att vetenskapssamhället sluter sig mot den, utan för att den är överväldigande motbevisad av vetenskapliga observationer.

För den som vill ta del av den aktuella amerikanska debatten om ID finns mycket att hämta i nättidskriften Edge, tillgänglig för var och en på nätet. På sajten kan man ta del av ett flertal tunga vetenskapsmäns inlägg. Här kan jag återge lite av ett inlägg av Richard Dawkins. Denne menar att det inte finns några bevis som stödjer ID, bara påstådda gap i evolutionsteorin. Det finns förvisso sådana gap men bevisen som stödjer evolutionsteorin är överväldigande och omfattar mängder av ömsesidigt understödjande observationer från många olika vetenskaper, inte minst den moderna molekylära genetiken. Däremot finns inte ett enda motbevis.

Företrädarna för ID, så även president Bush, menar att det finns två teorier, alltså ID och darwinism, och att det inte kan vara fel att i skolan undervisa om båda. Dawkins betonar att detta synsätt leder fel; det finns inte två teorier om livet inom naturvetenskapen och att låta ID utgöra en del av naturvetenskapen skulle innebära att man tillåter övernaturliga inslag i den vilket skulle leda till slutet för undervisningen i naturvetenskap i USA.

Det blir intressant att följa den fortsatta utvecklingen i USA. Frågan, som jag ser det, är om man med förespeglad demokratisk öppenhet och tolerans ska tillåta trosövertygelser att tas in i naturvetenskap. Ska vi t ex undervisa om astrologi tillsammans med astronomi? I Sverige har vi inte ett lika påträngande problem med ID som man har i USA men vi tillåter religiösa friskolor och jag undrar inte utan oro hur undervisningen om dessa ting går till i dessa.

Börje Ekstig
Docent i fysik

---

Tillbaka till "Så kan det gå till"

© Krister Renard