"Det är synd att 99 % av
journalisterna skall fördärva
förtroendet för en hel yrkeskår"
(okänd)

"Ormar äro älskliga varelser,
om man råkar tillhöra samma
giftgrupp"
(Artur Lundkvist)

"Ju längre ett samhälle
kommer från sanningen,
desto mer kommer detta
samhälle att hata dem
som säger sanningen"
(George Orwell)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"Civiliserade är de kulturer
och individer som respekterar
andra."
(hört på Axesskanalen)

"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

"För att komma till flodens
källa måste man simma
mot strömmen."
(Stanislaw Jerzy Lec)

"Jag noterar att alla de
människor, som är för
abort, redan är födda."
(Ronald Reagan)

Senast ändrad: 2013 02 22 15:58

Käre Läsare!

Efter att tagit del av viss kritik mot mina sidor om skapelse och evolution, inser jag att jag tydligare måste förklara målet och meningen med dessa sidor. Jag hoppas att en sådan förklaring skall hjälpa läsaren att dra rätt slutsatser av min argumentering. Vissa av de begrepp och teorier jag talar om nedan förklaras senare.

Jag menar mig inte ha motbevisat vare sig evolutionsteorin (i någon av dess varianter), teorierna för livets uppkomst eller något alternativ av bigbangteorin. Detta är inte mitt mål av det enkla skälet att det förmodligen är omöjligt.

För det första rör det sig om historiska teorier, där vi till stor del studerar icke upprepbara engångsföreteelser, och där vi endast har tillgång till spåren av det förflutna (och ibland inte ens spår utan bara spekulationer och simuleringar, som t ex när det gäller livets uppkomst). De studerade fenomenen ligger således till viss del utanför vetenskapens normala kompetensområde, där man kräver både upprepbarhet och experimentella bevis. När det gäller icke upprepbara händelser, så bevisar inte en rimlig förklaring att det verkligen gick till på detta sätt. Dvs även om man hade en rimlig, möjlig och trovärdig förklaring till arternas ursprung (vilket jag menar man inte har), så bevisar inte detta att arterna kommit till på detta sätt. Det visar bara att de skulle kunna ha kommit till på detta sätt.

För det andra är de olika ursprungsteorierna med nödvändighet så luddiga att de redan av detta skäl är nästan omöjlig att motbevisa. Det går alltid att komma med spekulativa hjälphypoteser för att täppa till eventuella luckor (detta gäller egentligen alla vetenskapliga teorier, men blir speciellt tydligt vid historiska teorier).

Min kritik mot de olika ursprungsteorierna går i stället ut på att visa att de inte är så "bevisade" som det i allmänhet hävdas i massmedia, skolans läroböcker och även i viss mån i vetenskapliga publikationer. Den allmänna meningen idag tycks vara att t ex evolutionsteorin (och då menar man oftast, utan att redovisa det närmare, den ortodoxa darwinismen i dess moderna tappning) inte bara är en teori, utan att den till och med är ett absolut faktum, som endast den mindre begåvade eller extremfanatikern skulle kunna betvivla. Jag försöker visa att man seriöst kan ifrågasätta de olika ursprungsteorierna utan att vara vare sig okunnig eller fanatiker. Inte nog med det, jag ger också exempel på att biologer och andra evolutionsföreträdare ofta själva gör sig skyldiga till en nästan obegriplig fanatism när det gäller att försvara evolutionen. Det är framför allt när det gäller den biologiska evolutionen man hittar den värsta formen av fanatism, när dess förespråkare t ex hävdar att evolutionen är ett faktum höjt över varje tvivel eller liknande (evolutionsteorin utgör en tolkning av fakta och är inget faktum!). Problemen med livets och universums uppkomst är så oerhörda, så att man här ofta finner ett betydligt större mått av ödmjukhet.

Mina sidor om skapelse kan betraktas som ett rapsodiskt sammanställande av olika kritiska tankar kring evolutionen. Även om vissa detaljer skulle vara helt eller delvis felaktiga (vilket de säkert är, bl a beroende på att evolutionsforskningen utvecklas och nya fynd och modeller tillkommer medan gamla modeller överges), menar jag nog ändå att jag lyckats i mitt uppsåt, vilket just är att visa att evolutionen etc långt ifrån alltid handlar om fakta, utan att det faktiskt ofta rör sig om spekulativa hypoteser (eller teorier om vi skall vara snälla), vilka utgår från obevisade och obevisbara antaganden om den yttersta verkligheten, t ex att predikatlogik och dess olika konsekvenser kan förklara alla existerande fenomen. Jag menar mig således ha visat att det är fullt möjligt att tro på en skapande Gud bakom universum, utan att ge upp sin intellektuella trovärdighet. Exakt hur denne Gud skapat, om han personligen ingripit hela tiden eller om han låtit naturlagarna forma stora delar av universum, och hur lång tid skapelsen tagit och när den skedde, har jag ingen säker uppfattning om. Och det är inte heller det viktiga. Den stora frågan gäller huruvida det bakom den totala verkligheten enbart finns materia/energi och iskalla naturlagar i kombination med slumpprocesser, eller om universum, livet och människan är skapade av en intelligent Skapare. Det första perspektivet ger en meningslös tillvaro, där ett människoliv inte kan betyda någonting (åtminstone inte om dess anhängare är konsistenta), medan alternativ två ger varje människa en mening och ett absolut värde. Man kan ju för övrigt undra varför en blind evolution skulle ge upphov till varelser som längtar efter en mening som egentligen inte finns. Och dessutom kan man fråga sig varför en blind evolution, vilken endast kan belöna egenskaper som ger en omedelbar överlevnadsfördel, skulle ge upphov till varelser med förmågan att förstå universums innersta struktur, rum och tid och sitt eget urpsrung, något som evolutionisterna faktiskt påstår (genom att de upphöjer evolutionsteorin till en absolut sanning, medan det i själva verket handlar om en modell av verkligheten, vilken utgår från obevisbara premisser).

En invändning jag fått är att jag missbrukar citat. Detta verkar för övrigt vara en standardinvändning, som används mot varje kritik av evolutionsteorin. Jag citerar t ex Stepehn Jay Gould när denne nämner bristen på fossila mellanformer. Gould själv har tagit avstånd från att skapelsetroende missbrukat sådana citat. I boken "Hen's Teeth and Horse's Toes" (1983) kan man läsa följande (på sidan 260):

Since we proposed punctuated equilibria to explain trends, it is infuriating to be quoted again and again by creationists — whether through design or stupidity, I do not know — as admitting that the fossil record includes no transitional forms. Transitional forms are generally lacking at the species level, but they are abundant between larger groups.
(Sedan vi föreslog punkterad jämvikt som förklaring, är det synnerligen irriterande att bli citerad gång på gång av kreationister — om det är avsiktligt eller beror på dumhet, vet jag inte — som om jag påstått att fossilfynden inte innehåller några övergångsformer. Övergångsformer saknas i allmänhet på artnivån, men de är vanligt förekommande mellan större grupper.)

Huruvida Gould har rätt när han påstår att mellanformer är vanliga mellan större grupper (högre ordningar än arter) kan nog diskuteras, eftersom en mellanform blir allt svårare att med säkerhet tolka som mellanform, ju större avståndet är mellan de arter den överbryggar. Utrymmet för spekulation och önsketänkande ökar säkert snabbt när man tittar på väldigt stora gap. Dessutom är jag inte säker på att han har rätt. Den tänkta övergången kräldjur-fågel saknar så vitt jag vet helt oomtvistade mellanformer. För övrigt kan man undra, om det nu inte saknas mellanformer på något avgörande sätt, varför har då Gould formulerat en teori som försöker förklara bristen på mellanformer (mer om detta i den kommande framställningen)?

Även om nu Gould inte tycker om att bli citerad av kreationister så får han faktiskt finna sig i det i alla fall. Gould erkänner under alla förhållanden att mellanformer mellan arter (förekomsten av sådana vore mycket starkare bevis för evolutionen än mellanformer mellan högre ordningar) är mycket sällsynta (något som inte alls erkänns i skolans läroböcker etc). Avsaknaden av mellanformer mellan arter kan betraktas som fakta. Sedan kan man utifrån dessa fakta dra olika slutsatser. Att Gould drar slutsatsen att detta inte motbevisar evolutionen (utan bara kräver att man utökar darwinismen med en ny mekanism, s k punkterad jämvikt) är hans slutsats, baserad på hans materialistiska utgångspunkt. Jag drar en annan slutsats men använder samma fakta (utan att på något sätt påstå att Gould drar samma slutsats som jag). Därför anser jag att jag har all rätt i världen att citera Gould utan att det kan betraktas som missbruk av citat. Och att detta citat dessutom ger stöd för min argumentering.

En bild jag brukar använda (och använder i den kommande framställningen) har kritiserats och man menar att den är helt missvisande. Låt mig därför förklara den lite närmare. Jag liknar i denna bild evolutionen vid flygplanens utveckling. Det vore uppenbarligen fullt möjligt att ställa upp ett "släktträd" för flyplan. Man skulle där kunna följa olika utvecklingslinjer och t ex se hur "fötterna" (landningsställen) utvecklats från medar, till hjul, som fick bromsar och strömlinjekåpor för att sedan bli infällbara. Så småningom tillkom ABS-bromsar och andra finesser. Släktträdet skulle innehålla olika högre ordningar (som flygplan tyngre än luft och flygplan lättare än luft) etc, etc. Precis som när det gäller arternas utveckling skulle man i släktträdet hitta utdöda arter (omoderna plan), varav vissa skulle finnas kvar i fossil form (på flygmuséer) medan andra skulle vara "levande fossil" (veteranplan), att likna vid kvastfeningen. Det faktum att man kan ställa upp ett släktträd bevisar således inte med tvingande nödvändighet att det studerade systemet utvecklats genom en spontan evolution.

En invändning mot denna bild som jag fick på min debattsida (numera nedlagd) löd så här, "Vet du att flygplan inte kan få barn med varandra, dvs dom kan inte på egen hand överföra information till nästa generation. Därför är din jämförelse ganska korkad." Vederbörande har tydligen inte alls förstått vart jag vill komma. Det han påpekar är ju precis det som är vitsen med liknelsen. Det faktum att vi kan ställa upp ett släktträd för flygplan, bevisar ju inte på något sätt att flygplan kommit till genom en naturlig, spontan utveckling. Varför då? Jo, det finns ingen känd mekanism som skulle kunna åstadkomma detta. Överfört på evolutionen så kan vi med hjälp av homologi och aminosyrekonvergenser med mera ställa upp evolutionära släktträd. Frågan är dock om vi verkligen känner någon mekanism genom vilket en sådan utveckling skulle kunna ske. Jag underkänner den ortodoxa, darwinistiska förklaringen där mekanismerna är variation och naturligt urval. Jag anser det inte vara bevisat att dessa mekanismer kan förklara de olika arterna. Därmed blir det evolutionära släktträdet lika intetsägande som släktträdet för flygplan och bevisar ingenting.

Jag utesluter inte att någon form av evolution förekommit (och förekommer). Hur stor del av de idag existerande arterna som skapats på detta sätt vet jag inte. Min grundinställning är att om allt levande är resultatet av en naturlig evolution (utan direkt övernaturligt ingripande), vilket jag personligen inte tror, så måste det finnas andra mekanismer (ännu okända) i verksamhet. Då måste det på något sätt vara lagbundet (t ex Stuart Kauffmans teori om antikaos som drivande kraft — se min sida om alternativa evolutionsteorier!). Gould skriver i denna anda på sidan 218 i "The Panda's Thumb" när det gäller livets uppkomst, med tanke på hur kort tid livet har haft på sig för att uppkomma (några hundra miljoner år högst), "I stället uppkom livet med all sin komplexitet, antagligen snabbt, så snart som det överhuvudtaget kunde, kanske var det lika oundvikligt som kvarts och fältspat". Dvs som Gould såg det 1980 så var livet eventuellt en ofrånkomlig konsekvens av universums lagar. Det betyder inte att han har rätt, men det är ändå intressant att han ser det så — på exakt samma sätt som filosofen Thomas Nagel, vilken skriver i "Utsikten från ingenstans", utgiven 1991 på Nya Doxa, "Min känsla är att det från början är så osannolikt att den enda möjliga förklaringen måste vara att det på något sätt är nödvändigt. ...universum måste ha fundamentala egenskaper som oundvikligen genom fysisk och biologisk evolution ger upphov till komplicerade organismer, vilka är i stånd till att utveckla teorier om sig själva och om det [dvs universum]."

För materialisten återstår då att förklara varför universum (av en ren slump) fått just dessa ytterst speciella och oerhört osannolika egenskaper, vilka ovillkorligen leder fram till uppkomsten av levande organismer. En möjlighet, som i varje fall inte kan uteslutas (ironi), skulle kunna vara att en intelligent Skapare designat universum på detta sätt.

Jag vill avslutningsvis framhålla att jag i princip tar avstånd från den s k "vetenskapliga kreationismen" (scientific creationism), i varje fall när man där vetenskapligt försöker förklara hur Gud ingripit i Skapelsen. Så länge vetenskapliga kreationister begränsar sig till att försöka visa på svagheter i evolutionsteorin eller försöker förklara de delar av skapelsen, där Skaparen utnyttjat naturliga processer för att skapa, sysslar de fortfarande med vetenskap (givetvis under förutsättning att de verkligen arbetar vetenskapligt, vilket tyvärr inte alltid är fallet). Men alltför ofta försöker man också ställa upp spekulativa hypoteser för att förklara Guds övernaturliga agerande. Problemet är emellertid att det övernaturliga inte kan förklaras vetenskapligt, vare sig av kristna eller andra vetenskapsmän (och således inte ens av vetenskapliga kreationister). I så fall vore det ju inte övernaturligt. Grunden för den kristna skapelsetron är inte vetenskaplig kreationism, utan Bibeln, enligt vilken Gud kan agera utanför naturens lagar på ett sätt som människan inte har några som helst förutsättningar att förstå med sitt förnuft. Att påstå något annat är fel. Givetvis fnyser ateisten här. Intellektet ger sann kunskap, medan Bibeln bara är myter och sagor, eventuellt uppblandade med en del historiska händelser, menar ateisten. Det finns emellertid bara en sak som säger att människans intellekt skulle vara den enda vägen till kunskap om den totala verkligheten — människans eget högmod! Att intellektet inte kan analysera och förstå det övernaturliga, motbevisar inte existensen av en övernaturlig verklighet. I varje fall inte mer än vad det faktum att man inte kan se bakterier med en stjärnkikare motbevisar existensen av bakterier. Vishet är att inse att man måste anpassa sina verktyg och instrument efter det studerade objektets natur! Människans intellekt, logik/matematik och den vetenskapliga metoden är bara verktyg bland många andra verktyg, när det gäller att förstå den totala verkligheten.

Jag hoppas att jag något lyckats klargöra vart jag vill komma med mina sidor om skapelse/evolution. Så, käre läsare, försök att inte missförstå mig. Tack!

Ibland kan jag inte låta bli att vara skämtsam. Förhoppningsvis framgår det av sammanhanget när jag skojar.

Mina sidor om skapelse/evolution utgör en partsinlaga, dvs de gör inte anspråk på att vara objektiva. T ex så argumenterar jag, av skäl som jag ger i texten, inte lika mycket för evolutionsteorin som mot. Den läsare som vill tränga in mer i evolutionsteorin rekommenderar jag därför att köpa några böcker i ämnet (t ex de böcker av Dawkins som jag diskuterar i min litteraturförteckning), eller också att besöka siten "Talk Origins Archive".

Tillbaka till Skapelse kontra evolution
Tillbaka till avsnittet om "Vetenskap och Metafysik"

Du kan läsa mer om skapelse och evolution i:
Inledning

© Krister Renard