"Det tragiska med vanligt
sunt förnuft är att det
inte är så vanligt."
(Albert Einstein)

"Halv kristendom tolereras
men föraktas.
Hel kristendom respekteras
men förföljs."
(Okänd)

"Den som gifter sig med
tidsandan blir snabbt änka."
(Goethe)

"För att komma till flodens
källa måste man simma
mot strömmen."
(Stanislaw Jerzy Lec)

Senast ändrad: 2012 01 25 20:17

Litet islamlexikon

Olika riktningar inom islam:

Shiamuslimer anser att Muhammeds kusin och svärson Ali var den främste uttolkaren av den sanna läran. På grund av att hans åsikter ansågs hota islam, mördades han. Därför hyllas han som martyr och har stor betydelse bland shiamuslimer än idag. Shiamuslimerna tror också på den tolfte imamen efter Ali. Den tolfte imamen levde på 800-talet efter Kristus och försvann på ett oförklarligt sätt. Shiamuslimerna anser att denne en dag ska komma tillbaka till jorden för att frälsa mänskligheten (kanske inspirerat av den judisk/kristna Messiastanken).

Sufism är en gren av islam, där man sysslar med mysticism. Målet med sufismen är att söka Sanningen genom kärlek och hängivenhet. Detta kallas tariqat, den andliga vägen till Gud. Man skulle önska att sufismen vore den dominerande riktningen inom islam. Tariqat ter sig betydligt mer sympatiskt än jihad.

Sunnimuslimer är den största av Islams två huvudgrenar. Den är dominerande i den muslimska världen förutom i Iran. Inom sunniislam hävdar man att Muhammed inte bara var den störste profeten utan även den siste. Sunnimuslimer använder sig därför enbart av Muhammeds bud och inte av några andra profeter. Förutom Koranen har man en samling skrifter, vilka kallas Hadith, som auktoritet. Hadith består av berättelser om Profeten (Muhammed) och dennes föreskrifter när det gäller den praktiska tillämpningen av islam. Ibland avser man också berättelser om Profetens vänner och efterföljare. Det finns flera samlingar av Hadiths, vilka sammanställts av olika muslimska uttolkare.

Wahabbism är en puritansk form av islam som är speciellt vanlig i Saudiarabien. Den är uppkallad efter Muhammed ibn al-Wahhab, en islamsk reformator, som levde på 1700-talet och som ville återföra islam till dess ursprungliga form. Många av dagens muslimska terrorister är wahabbister (t ex Osama bin-Laden).

Av världens ca 800 miljoner muslimer är omkring 10 % shiamuslimer, dvs drygt 80 miljoner människor. De flesta shiamuslimer finns i södra Irak, Iran, norra Jemen och den forna Sovjetrepubliken Azerbajdzjan.

Det har alltid rått motsättning mellan shia och sunnimuslimer, bland annat på grund av deras olika tolkningar av Koranen. Speciellt i Irak har motsättningarna varit starka, och det är de än idag. Kriget mellan Iran-Irak på 80-talet var delvis en följd av dessa motsättningar (sedan kan man misstänka att Saddam Hussein också hade aspirationer på att utvidga sitt territorium).


Det här med mullor och ayatollor etc kan verka ganska så förvirrande. Här följer en kort ordlista:

Ayatolla: Ordet kommer från "ayat Allah", vilket betyder "Guds tecken" och betecknar en hög religiös/politisk, shiamuslimsk ledare. Används huvudsakligen i Iran.

Emir: Detta ord kommer från arabiskans "Amir-ul Momineen" och betyder "ledare för de trogna". Normalt avses militära ledare. Kan också översättas med "prins".

Imam: Bland shiamuslimerna används detta ord för Muhammeds arvingar, vilka anses vara islams sanna ledare. Sunnimuslimer använder också ordet, vilket då avser en böneledare.

Kalif (ordet betyder "ställföreträdare"): Profeten Muhammeds efterträdare kallades kalifer och det område de regerade över kallades kalifat (Muhammed var ju både en religiös och en politisk ledare). De första fyra kaliferna, som regerade över var sitt kalifat, är kända under namnet rashidun (vilket ungefär betyder "de som följde den rätta vägen"). Sunnimuslimerna anser att rashiduns era var islams guldålder. Shiamuslimerna å sin sida menar (vilket nämnts ovan) att den fjärde kalifen, Ali, störtades av de andra tre kaliferna, och att Alis efterkommande är kalifatets rätta arvingar.

Mufti: En muslimsk lärd som tolkar islams lagar. Endast en mufti kan utfärda en fatwaa, dvs en formellt bindande tolkning av islams lag.

Mullah: Betydelsen varierar för olika områden. Bland talibanerna avses en traditionell böneledare vid en lokal moské.

Shejk: En äldste eller religiös ledare, en vis person, som ofta har många efterföljare.


Några ytterligare begrepp:

Ayah kallas verserna i de olika surorna.

Fatwa — ett rådgivande beslut från någon erkänd teologisk auktoritet inom islam (t ex en sheik), rörande islamsk lag. I Väst förknippar vi ofta fatwor med dödsdomar (t ex dödsdomen mot Salman Rushdie). Men fatwor kan uttala sig om i princip vad som helst. Det finns till och med fatwor mot terrorism, vilka utfärdats av moderata, muslimska präster.

Jihad innebär varje muslims plikt att strida för islam tills hela världen böjer sig under islams välde. Ofta säger de s k intellektuella i vårt land (vilka instinktivt försvarar islam, samtidigt som de avskyr den kristna tron), att det här med jihad (utbredandet av islam genom krig) bygger på en missuppfattning. Jihad, som helt enkelt betyder att kriga mot icke-muslimer (har sina rötter i ordet mujahada, dvs samma ord som Mujahedin), handlar i själva verket om att strida mot ondskan inom sig själv. Det är sant att den typen av jihad, som kallas "den större jihad", också finns inom islam. Men i sharíalagen talas det ganska lite om denna typ av jihad. Det absolut största utrymmet ägnas åt den krigiska jihad (kallad "mindre jihad"). I sharíalagen o9.8, kommenteras jihad på följande sätt (i min version av sharíalagen ägnas endast ca en kvarts sida åt den större, icke krigiska jihad medan nästan 10 sidor handlar om den mindre jihad):

Kalifen för krig mot judarna, de kristna och zoroastrerna tills de blir muslimer eller betalar jizya (en straffskatt som alla icke-muslimer måste betala för att tillåtas leva i ett muslimskt land).

Halal — islams motsvarighet till judendomens kosher, dvs halal innebär att något är tillåtet/rent, dvs är i enlighet med Allahs vilja.

Haram — motsatsen till halal, dvs det som är otillåtet/orent inom islam.

Taqiyya eller Al-taqiyya innebär att muslimer har rätt/är skyldiga att inför icke-muslimer ljuga och vilseleda om det är till gagn för islam. Vi läser följande i sharíalagen (Reliance of the Traveller, sammanställd av Ahmad ibn Naqib al-Misri, r8.2):

Talet är ett medel för att uppnå mål. Om ett lovvärt mål kan uppnås både genom att säga sanningen och genom att ljuga, är det olagligt att uppnå målet genom att ljuga, eftersom det inte finns något behov av att ljuga. När det är möjligt att uppnå ett sådant mål genom att ljuga men inte genom att säga sanningen, är det tillåtet att ljuga om att uppnå målet är tillåtet, och obligatoriskt att ljuga om målet är obligatoriskt [fetstil tillagt av mig].

Därför är det tyvärr omöjligt att lita på fredsavtal eller andra avtal med rättrogna muslimer. Detta är bl a Israels stora problem. Och därför kan muslimska ledare i Sverige, utan att få dåligt samvete, förneka att islam beordrar dödsstraff för utövad homosexualitet och för de som lämnar islam (trots att hadítherna och sharíalagen uttryckligen påbjuder detta). Och givetvis tror alla goda, välvilliga svenskar på vad mullorna säger ("Så nedriga kan de väl inte vara så att de ljuger! Eller hur?"). Jo, precis så nedriga kan de vara. De är ju till och med uttryckligen befallda att ljuga av sina egna heliga Skrifter! Tanken att själv kontrollera vad som står i Koranen etc tycks vara främmande för en normal svensk, som antagligen anser att detta vore kränkande mot muslimerna (eftersom det skulle kunna tolkas aom att man misstror dem). Man bara vet i hela sin varelse att Koranen endast säger goda, underbara saker, medan Bibeln är full av de mest vidriga hemskheter. Och det vet man utan att ha läst vare sig Koranen eller Bibeln. Det är ju nämligen politiskt korrekt att tycka så, och det som är politiskt korrekt behöver inte kontrolleras, eftersom det är "sannare" än sanningen själv. Det politiskt korrekta står över all logik och alla fakta och alla observationer.

Sura kallas de olika delar som Koranen består av (motsvarar Bibelns böcker). Koranen innehåller 114 suror. De längsta surorna återfinns i allmänhet i början av Koranen. Och sedan finns en tendens att surorna blir kortare och kortare (med vissa undantag). Sura ett består av endast 7 verser. Sura två innehåller 286 verser medan sura 114 innehåller 6 verser,

Tillbaka till avsnittet om "islam"

© Krister Renard